En nypublicerad studie¹ från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm visar att hanteringen av elektronikskrot har stora negativa sociala effekter. Arbetarna, som kan vara så unga som sex år, hanterar skadliga ämnen, andas in giftiga gaser och har otillräcklig kunskap om de hälsoeffekter som arbetet innebär. Dessutom saknar de i de flesta fall grundläggande hälsovård och sociala förmåner.

Trots hälsoriskerna finns en paradox, då hanteringen av elektronikskrot ofta är en mycket viktig inkomstkälla för dessa människor.

– Det finns massiva hälsoproblem kopplade till elektronikskrot i Pakistan, samtidigt som skrotet försörjer tusentals människor, säger Shakila Umair, forskare vid KTH.

Små medel skulle kunna göra stor skillnad. Handskar och munskydd är exempel på skyddsutrustning som skulle förbättra deras arbetssituation väsentligt, men som de inte har råd med själva.

Vill du veta mer?

Genom att ställa krav på TCO Certified i upphandlingar kan organisationer förlänga livslängden på IT-produkter och minska mängden elskrot.

Återanvändning – alternativ till att skrota

En annan studie² visar att svenska företag skrotade fler än 300 000 datorer 2012, som skulle vara värda 470 miljoner kronor på andrahandsmarknaden.

– Det är i en utsträckning som är onödig och obegripligt ur ett hållbarhetsperspektiv, menar Jonas Carlsson, vd på Inrego, ett företag som har specialiserat sig på andrahandsförsäljning av datorer och annan IT-utrustning.

– Livscykeln för en dator kan förlängas med flera år om företag och organisationer blir mer medvetna om möjligheterna, fortsätter Jonas.

Men det finns praktiska utmaningar som minskar återanvändningen och ökar skrotningen. Många företag har interna säkerhetskrav som förhindrar möjligheten att återanvända avlagda IT-produkter. Regler och bestämmelser gör det krångligt att sälja vidare eller skänka bort kasserad utrustning.

– Ytterligare ett hinder är dessvärre den mänskliga faktorn, där många inte är intresserade av fullt funktionsdugliga äldre produkter, och att tillverkarna gärna ser att vi byter ut produkter efter cirka tre år, menar Jolanda van Rooijen, forskarstudent i Industriell Teknik vid Uppsala universitet och tidigare IT-chef och CSR-chef på ett världsledande IT-företag.

TCO Certified bidrar till att minska mängden elskrot

– Med hjälp av TCO Certified och våra återvinningskrav minskar risken att skadliga ämnen finns med i IT-produkter, säger Emma Nolte, miljösakkunnig på TCO Development.

– Med tanke på hur situationen ser ut i många delar av världen är detta ett betydande bidrag till att skapa förutsättningar för en bättre hälsa för alla de som idag arbetar med okontrollerad återvinning av elektronikskrot, fortsätter Emma Nolte.

Ytterligare krav säger att tillverkare ska erbjuda återtagning på fler marknader än lagstiftat samt att det ska finnas tillgängliga reservdelar i tre år efter att produkten inte längre går att köpa. Det bidrar till ökat ansvarstagande för elektronikskrot och till att förlänga livslängden.

– Genom att ställa kraven på TCO Certified i upphandlingar förlängs produktens livslängd och också värdet på produkten väsentligt utifrån ett hållbarhetsperspektiv, avslutar Emma Nolte.

¹ https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/elektronikatervinning-pa-vems-bekostnad-1.360609